Jag blir alldeles för lätt uttråkad när det händer för lite. Inte på ett speedat sätt , utan mer försjunket och inåtvänt. Och ägnar jag mig inte åt IQ-tester, och annat som för stunden aktiverar min hjärna, så ägnar jag mig allt som oftast åt själsligt djuplodande, vilket inte alltid är så bra.
...har jag fått för mig i allafall.
Jag har en förmåga att ägna mig åt introverta tankar emellanåt och kan bli riktigt uppjagad av insikter som kommer till mig. Någonstans skrämmer det mig att slukas upp av andlighet. Och jag vet inte riktigt om jag ens vill veta hur allt hänger ihop.
Det kan vara lite jobbigt ibland att ha känsliga, spretiga tentakler som känner av vibbar från både människor, rum och bilder. Ibland ger det mig spännande möten med människor, Det är den roligaste biten. Jag tror man träffar vissa människor för att det finns en mening med det och sådana insikter är fantastiska.
I lugna perioder som nu efter julhetsen får jag tid att tänka. Om det är speciellt smarta tankar intresserar mig egentligen inte och vis av tidens gång vet jag att ältande och tankeloopar aldrig leder till något konstruktivt. Det jag däremot har märkt är att glada tankar ger ett glatt sinne, goda tankar ger goda gärningar och vice versa. Man blir den man tänker att man är.
Jag tänkte innan jag gjorde Mensas IQ test att jag nog är normalbegåvad - och det var jag. 131 i IQ skulle man ha om man ville bli medlem. Sånna som jag med 99 I IQ göre sig ej till besvär men vad gör väl det? Jag aktiverade hjärnmusklerna ett tag i allafall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar