Spisa Ribb runt halsen?

Smycken av svenskt och nordiskt porslin, främst från 40-60- talet.
WOAW!
Se mer på http://www.kila.nu/

Ur smärta föds konsten

Antony and the Johnsons-You Are My Sister

"Ur smärtan föds konsten. Ur konsten glädjen"

Vet inte vem som myntat dessa ”bevingade” ord men de orden kommer till mig när jag hör den här musiken. Lika tungsint som vackert förmedlar detta känslor som bara kan vara sprungna ur det mörkaste mörka men som vänds tills det ljusaste ljusa.
Så känner jag mig nu till mods...just nu....

Jag tycker inte om dig, mamma!

Av barn får man höra sanningen. Så söt unge:-)

Om fulhet - Umberto Eco

Den här boken fascinerar mig enormt. Den är äcklig, stötande och innehåller homofobi, rasism, kvinnofientlighet, lyteskomik och ändå kittlande intressant. Normen= den vite mannens syn på vad som är fult skildrat genom århundranden. Speciellt 1500 talet verkar ha varit en tid som klasskillnaderna gjorde att häcklandet och hatet av åldrande, sjuka och fula människor till något normalt.

Jämför med ironin och häcklandet av whitetrash som finns idag i dokusåpor och humorprogram och man kan hitta paralleller med vad som tidigare förekommit. Samma sak fast i olika skepnader. Rätt ruggiga insikter egentligen. Bortsett mina djupare funderingar kring detta är detta en bok som jag skulle vill ha- likväl som hans tidigare bok "Om skönhet". Den har jag inte bläddrat i men jag är övertygad om att den kompletterar och balanserar det som finns i "Om fulhet". Ganska uppenbart, eller hur.

Författare:Umberto Eco
Översättare: Barbro Andersson
Förlag: Brombergs

Love this ...me like...
Bild på konstverk i boken ,Om fulhet; Quentin Matsys tavla The Ugly Duchess 1525-30

Förlåt, Norge!

Vy över makens ben i bilen och Hardangervidda

Me in Bergen streets

Vita små hus i lika små gränder


Mäktiga fall och tjusiga berg

Fula fiskar och en ny kompis från havet.
(Bergen akvarium)
........................................................................

Sommarsemester i Norge-Bergen 2009

- Förlåt Norge! Vi underskattade dig.

Ska aldrig ske igen. Vill tillbaka!

Inspiration

Blir sugen på denna färgskala som Boråstapeters New Classic har. Vårt vardagsrum går idag i brunt, grönt och natur, så det skulle inte krävas så mycket för att få in den karaktären.

Får sätta upp det på önskelistan längre fram.

Ska man resa land och rike runt, göda tre ungdomar och hund i vårt lilla radhus, så får man göra prioriteringar så klart. Så mest troligt har jag hunnit hitta någon annan inspirationskälla när det är dags för vardagsrumsrenovering.

Miomöbler ovan , kör i samma färgskalor- snyggt!

H&M Home

Det här hade jag inte koll på. Har visst funnits sedan februari (?) De har en hel del fint på http://shop.hm.com/se/campaignhomeflash

Kul!

 

En blogg- vår tids Tamagotchi?

Varför i helsike ska man blogga för?

Svacka....ingen aning om vad jag ska blogga om. Inte klokt. Har surfat runt och kollat in bloggar av alla de slag. Inredningsbloggarna är oftast alldeles för prestigefyllda. Kollat på lite annat också -Känner likadant. Det enda riktiga anledningen jag kan komma på varför, är att man gör det för sin egen del. Som ett arkiv, en dokusåpa, om sitt liv.

Något måste det ju bero på. Det är rätt intressant fenomen, detta med bloggandet. Jag har tänkt mycket på det här i ett par dagar. Vänner till mig säger ; - Guuuuud, vad du skriver.

Ja, jag skriver mycket. Kanske för mycket för att passa i en blogg? Vet inte, kanske har jag redan har tappat sugen. Eller inte.

Jag är så där. Upp som en sol- går ut stenhårt och så kommer det PANG - tvivlet....börjar leta anledningar, misströsta och blir uttråkad. Mest utråkad! Vad förväntar jag mig? Att typ 3475 personer per dag i snitt, ska ramla in och läsa just min blogg?

Hahahaha- korkad tanke. Nej, det gör jag förstås inte men faktum är att tanken är stressande och det känns som jag fått ett ansvar, en ny uppgift att sköta. Och sånt är ju bara jobbigt. Dra på sig saker som man inte kan eller vill fullfölja ...skit också.

Får man mörda en blogg efter två veckor? Vad händer med mitt samvete då? Hemska tanke!
- Aj, vilken dramaqueen jag blev. Fast vid närmare eftertanke så ska jag nog inte ge upp än. *ler* Äsch- Vi sover på saken....

Kom ni håg dem ? Tamagotchi-Wikipedia

Malaysia

Sandkrabban on tour… ska landa i paradiset Malaysia på öarna Perhentian Island och Redang Island och avsluta med några dagars storstadsliv i Kuala Lumpur 10 mars- 4 april.
Om allt går som planerat...*ler*

Klädstege

En klädstege i bambu- passar finfint till Indo-inredning, 50-tals -gipsnegresser och caffelatte-väggar. Lite sugen på att köpa... Vi får se...

Bilden kommer från : Transpartner

Färgsättning efter de gamla mästarna

Det här är egentligen tips för webbdesigners men jag tycker detta lika gärna kan användas i inredningsyfte. Att omsätta en Da Vinci i vardagsrummet eller en Magritte i sovrummet vore väl coolt.

Bilderna kommer från colourlovers.com

Insektsfobi

Trollsländesafari
Vi kommer att besöka någon nära lokal såsom Igelsjön och Lunnsjön om vädret står oss bi. Har vi tur får vi se någon av de 51 arter som setts i Östergötland. Annars blir det studier av sländornas biotopval. Medtag gärna kikare med bra närgränsseende. Fångst med håv kommer att ske"

Det här vore den optimala utmaningen för mig med diagnosen, "stora insektsfobin". Kognetiv terapi så det står härliga till! Till Studiefrämjandet >

Jeanne D´Arc på flera sätt

Romantik i vitt... Ibland drömmer jag om fransk lantstil och hade jag en affär så skulle jag nog vilja köpa en del av sortimentet från detta ställe. Hittade denna danska grossist när jag surfade runt lite. De har tydligen ett tidningsmagasin också, som kommer ut några ggr om året.
Måste kolla upp detta mer…

Till hemsidan

Sia Furler

Inspirerande artist med underbar soulig röst. Läs mer

Mitt viktorianska jag

Myrten/ Myrtus communis
"En svag buske var ett säkert tecken på en blivande ljum kristen, och en myrtenbuske som började vissna visade att den som planterat den snart skulle dö" Text från: www.shenet.se/vaxter/myrten.html

Det finns olika sidor hos oss alla. En av mina är nog lite viktoriansk. Kanske ett djupliggande behov av kontroll när splittring, 0ro och stress blir en för stor del i vardagen. Då tittar den ängsliga lilla puritanen blygt fram. Hon som vill klippa och tämja sina myrtenträd till runda, perfekta bollar. Ungefär på samma sätt som en japan gör med sina bonsai-träd. En strävan efter det perfekta, den oklanderliga oskuldfulla skönheten. Det ger ett slags behagligt lugn att ha något att fokusera på. Jag har fyra myrtenträd hemma. Två av dem är extra viktiga. En heter Anders och en heter Annica. Om man läser vidare om vad Myrten har betytt för kärleken i Afrodites Grekland eller i Sverige, tidigt 1800-tal så finner man många beskrivningar på med vilken inverkan detta vackra träd har på bland annat äktenskapet. Det är spännande läsning med så väl medicinska som religiösa inslag.


Jag tar det mesta med en nypa salt förstås, tar det som intressant läsning mest. Man vill ju inte påverkas för mycket *gulp*men visst tänker jag lite på det när jag varannan dag omsorgsfullt, vattnar och kollar statusen på mina gunstlingar. Anders spirar stolt med sitt grönskande bladverk men Annica har sakta men säkert börjat få små, bruna, torra blad. Inte bra. Inte bra alls. För hur ska jag tolka det? Måste göra något. Vad? Kanske är det inte så svårt. Näring och lite mer kärlek gör säkert susen! Några fler tips?

Bajsblomman

Afrikansk asblomma/ Stapelia grandiflora

Här snackar vi blomma från yttre rymden. Hårig, köttig och uppkäftig. Till skillnad från många andra är jag extremt stolt över min "bajsblomma". Att den skulle förpesta luften inomhus , har åtminstone inte vår familj upptäckt men visst, inte luktar den ros och hyacint precis. Efter att jag planterade om den i våras har den tackat mig med sina galet stora blomknoppar . För att sedan explodera... Och ut kommer alltså denna vinröda skönhet. Vi gillar varandra jag och bajsblomman. Vad det säger om mig behöver vi inte gå in på. Skit luktar jag inte...Inte vad jag vet i alla fall.

Minnen från Bali

Han hette Gusto- guiden på bilden längst ner i hörnet- och jag glömmer honom inte. Det var han som berättade för mig hur allt fungerade med alla andar och väsen , tempel och om hinduismen i stora drag. På Bali har man förutom de mer tradionella gudarna Brahma, Vishnu, Shiva, Paravasi, Ganesha, mfl egna väsen som den mytiska , anskrämliga Barong (blandning mellan hund, lejon och monster) som symbol för det goda och häxan Rangda som representant för det onda.

Två kraftfulla andar som med jämna mellanrum måste kriga med varandra för att skapa balans i livet. Jag kommer naturligtvis inte ihåg allt Gusto berättade för mig men jag vet att jag blev väldigt fascinerad i de filosofiska delen. De universiella tankesättet var spännande och så extremt annorlunda mot vår egna kristna tro. Jag älskade att höra de vackra nästan poetiska beskrivningarna om hur Bali på 1600-talets byggt sina heligaste, största tempel efter hur en Lotusblommas blad väderstrecksmässigt formar sig. De allra heligaste templet låg förstås i mitten av landet , högt uppe bland bergen. Att jämföra med Lotusblommans mitt. Den har tolv kronblad, varav nio framträder som knoppblad och tre som är dolda och skyddar "ögat" (de heligaste) Därför är siffran 12 och 9 heliga.

Kroppen har 9 hål - Räkna efter själv ! Allt har ett sammanhang, förklarar han.

Gusto berättade också att alla byar har en mittpunkt , en viadukt men ett staty, en symbol för byn eller staden och det finns en koppling till allt mellan oss människor , naturen och universium. Allt gott vi gör , ger god karma och gott åter.

Det är därför , säger han som ni är så vackra och rika. - Va, frågar jag , förläget.

- Jo, ni har skött er i era tidigare liv. Allt verkar vara en sån självklarhet för Gusto. Han skrattar mycket och fnittrar förtjust åt barnsliga skämt som att göra "number one"och "number two" hemma i trädgården. På landsbygden är det jättevanligt att man sköter sin toalett på så vis.

Det är kretsloppet naturliga gång och inget som helst konstigt, tyckte han.

Jag skojar med honom och undrar vad grannarna skulle säga om vi skulle göra så hemma på vår radhustomt. Särskilt på vintern. It´s gonna be yellow snow then... han skrattar så han kiknar. And the little dragon (gissa vad han menar) its going to be this small, visar han med fingrarna och så skrattar han igen. Dom är lite så där, Balineserna, tyckte jag. Lite naiva fast på ett genuint äkta och medryckande sätt. Glada och nöjda med allt som är gott och de goda de kan få eller ge.
Jag inbillar mig inte att de är mindre komplexa än oss västerlänningar men deras vardag är full av religiösa seder, offergåvor och symbolspråk. Det blir en stor kontrast till det liv vi lever hemma i Svedala.

På friluftsteatern i Ubud visades tempeldans och med ett papper på alla akters innehåll gjorde skådespelet spännande att följa . Kampen mellan Barong och Rangda var färgstark, suggestiv och när prins Sadewaska , hjärtskärande sjunger ut sin rädsla för att offras till Rangda, reser sig nackhåren lite på mig. Det är varmt, syrsorna skriker i bakgrunden och den 20 man starka "orkestern" som trummar, klingar och tjuter montont med några få tempoväxlingar. Allt detta bidrar till att allt blir nyckfullt, dramatisk och fullt av skiftningar. Tempeldanserskornas spretiga fingar och märkliga huvudvickningar med uppspärrade ögon gör stämningen än mer tydlig.

De konstnärliga Balineserna gillar bildkonst och hem fick naturligtvis med oss Barong. En mask i målat träsnideri . Nu sitter han på väggen i vårt vardagsrum och skyddar oss från allt ont.

Det känns bra att ha honom där som en hemmets beskyddare.

Baby get the moves

Gulligast på länge - har nog sett detta klipp 15 ggr nu :-) Här snackar vi talang!

Insikter

Afro-gympa/dans

Det är kul att testa nya saker . Nya tankar och tidigare intryck faller undan för de nya insikterna. Att börja blogga är en sak, att gå på Afrodans en annan. Så här kan det gå till i min värld:

Till suggestiva trummor lät jag min stela lekamen låta sig ryckas med i takten. Mina läppar börjar plötsligt svälla. Pulsen stiger. Min bak svänger och kränger och börjar den inte kännas lite större och lite bredare, den också , minsann? Hettan är enorm. Solen sipprar in med några strålar mellan de flortunna gardinerna i fönstret och svetten lackar min "svarta" panna.

" Skörden ska tas in, regnet ska tillbedjas, trummor ska trummas, spett ska huggas och kanoten ska paddlas. Jag vill sjunga slavsånger...Bambaramba.......Freedom .."

Det sistnämnda gör jag inte förstås. Spännande tanke annars. Det vill säga se alla menande blickar . Vad gör hon? *ler* Det var kul helt enkelt. Man blev glad av afrikans dans och förbannat trött i mössan. När avslappningsmusiken börja klinga och vi låg på lila, små gummimattor, slappnade jag av och sjönk in i dimman. Plötsligt omgavs jag orkidér i ljusgult, lila och limegrönt. Solen från fönstret förstärkte känslan och jag var så nöjd med arbetet på fältet. Nöjd med mina kamrater och musiken placerade mig någonstans i Nepal . Jag låtsades att jag mediterade. -OOOOOMMMMM.....00000mmmm.

Du var ju i Afrika nyss, idiot, tänker du nu men avslappningsmusiken var inte ett dugg afrikansk. Jag är känslig för sånt där. Bara byta musik , så där och från fel land dessutom!
Det blev inte bättre, senare kom inslag från irländsk landsbygd och någon minut senare... var det inte vindpinade vindspel från klippiga bergen som smög sig in också?

Jag var ju i Nepal sa jag ju. När jag började se mig själv dansa någon slag slow linedance, klädd i löjliga för små shorts och cowboyhatt, fick det vara nog. Nu ville jag upp från mattan, började tänka på hur hungrig jag var och kollade på klockan som satt på väggen om min parkeringstid hade gått ut. De hade den inte. Pust..

Om jag ska pröva igen? Absolut! De hade spikmatta också. Törs inte tänka på vilka syner jag ska få då. Nu ljuger jag. För jag prövade faktiskt (de hade spikmattor där) och jag såg inga syner. Gjorde mest ont faktiskt men efter tag kändes det bättre.

Röd som en indian (inte svart), stucken med 1000 nålar lunkade jag mot bilen . Med nya intryck, nya tankar och en insikt rikare.

Fotokonst

Titta vilken fantastisk bild! Hisnande tanke att det är så här det ser ut under vattenytan. Vem har inte fantiserat om vad som finns i det där i okända mörka djupet...

Se mer fantastiska bilder av Erik johanssons konst här: Alltelleringet

Prickigt

Visst blir man pigg av prickigt!
Blev så glad när jag äntligen hittade en prickig röd-vit vaxduk på Bolagret (ny inredningsaffär i Norrköping med Ikeapriser). Lite 50-tal polkadots gör gott!

Fotsalt

Jag fick en liten trädgårdplanta för några år sedan av en väninna , den tog sig bra i min lilla minirabatt, så efter några år är det nu en ganska stor buske full med lila små väldoftande blommor. Fick se en artikel om vad man kunde använda den till och fastnade för fotsalt. Känns härligt lyxigt med egentillverkat fotsalt . Och jättelätt att fixa. Detta behövs:

Recept
6 dl grovsalt

1 knippe torkade lavendelblommor

(krossa/mal dem lite i en mortel)

Några droppar lavendelolja

(finns i hälsokostaffärer)

Åhhhhhh Bali!
Det glömmer jag aldrig! En kanonresa från början till slut . Bilden är tagen på strandremsan till vårt hotell som vi bodde på ; Aston Bali Resort. Tanjung Benoa.
Se bilder och läs mer på RESEDAGBOKEN

Jeanne d'Arc
Älskar Jeanne d'Arc. Hittade denna fina tolkning av henne av Konstnären Michael Parkes. Fantastiska! Vill ha! Såg nyligen på tv också, på tal om henne.
Jeanne D'arc= Film historique réalisé .
Kan rekommenderas. Milla Jovovich var bra där, tycker jag.
Blir helt tagen av sånna här folkhjältar. Hur blir man en folkhjälte? *ler*

Besjälade dukar? Förspilld kvinnokraft?

Det kan man i alla fall tro när man kan köpa jättevackra virkade och knypplade dukar för 1 kr st på loppis? Det blir supervackert under mina ljuslyktor från Paradisverkstan/Öland.
Och jag lägger dem gärna under annat som behöver förstärkas. Vita statyetter, glasvaser mm. Passar mig utmärkt som annars inte är vansinnigt förtjust i dukar pga av man måste stryka dom. (läs lat). Jag tycker dessa dukar borde få en egen fanbärare som likt Jeanne d'Arc krigar för sin revival och rätta värde. Återkommer till Jeanne snart.

Varför skulle dukarna vara besjälade då? Vet inte men varför får jag återkommande tankeloopar som innehåller bilder av en vit saab, en kvinna med runda armar, lite lätt framåtböjd?

Tankeloop...gillar det ordet. Jag tror att fler än mig har tankeloopar som inte normalt inte leder någonstans, som ältar, gnager och aldrig ger några svar, bara återkommande förnimmelser som
likt en bumerang osvikligen kommer tillbaka om och om igen. Ibland kommer de fram i mina drömmar om natten. Ibland i vaket tillstånd mitt på dagen. Det vore bra om det fanns ett bot mot sånna där tankar som mest verkar vara rent känslomässiga. De känns irrationella, ologiska och gör ingen som helst nytta. Brukar tänka: Bort med dom! Men kanske ska jag sluta mota undan dessa bilder?

-Fan, lite spännande är det ju. I fall det skulle finnas fler dimensioner än de ynka tre som vi vanligtvis kan ta till oss?

Min stil
Ett litet kollage som visar lite av min inredningsstil. Just nu är jag väldigt inspirerad av den amerikanska lantidylliska New England-stilen men jag försöker hitta detaljer som inte överdriver den även om de är lätt att nörda in på ett spår. Särskilt när stilen är representerad överallt i varenda inredningsblaska. På 90-talet gillade jag den lantliga , lite svulstiga inredningen som exempelvis Laura Ashley och allt lulllull som hörde den tiden till.

Numera är min smak mer avskalad, blandad med lite dramatiska effekter , gärna gamla märkliga porträtt, kontraster och blandade detaljer som reseminnen eller ärvda saker med affektionsvärde.

Sakletaren
Jag är ständigt på jakt efter grejer, saker som jag blir förälskad i, saker som jag någon gång kommer att skaffa. Det kan ta tid, det gör absolut ingenting. Jag tror att om det är meningen att jag ska ha dem, så får jag dem till sist. Det är lugnande tanke att veta detta . Låter det helt sjukt? Just wait and see *ler*
Att inreda är ett annat stort intresse som jag har. Att köpa mig en minimalistiskt inredd våning eller ett industritillverkat funkishus alá 2000-tal tilltalar mig inte så mycket. Jag tycker kreativiteten och skaparglädjen dödas av för mycket vitt, Ikea och Miomöbler. Vi har en hel del Miomöbler hemma hos oss också men man får inte låsa fast sig för mycket i en stil.

Det är vansinnigt kul att vara sakletare. Man är på jakt. Likt ett rovdjur, spanar och spejar på loppisar, Tradera och auktioner. Just nu är det alltså en piedestal ala´ 1800-tal och en ängel i Jugendstil som ligger ganska högst på önskelistan. Art deco och Jugend spås ju bli en av de största inredningsstilarna som kommer stort enligt inredningsmagasinen.

Malta- en resa utan fotobevis
eller historien om det ensamma fotot

För att börja med något hittade jag detta lilla foto som vi mms:ade till alla våra vänner och släkt midsommar- 08. Det blev det enda beviset på att vi varit där. Kameran, våra mobiler, Ipod, plånbok, pengar ... ALLT blev vi robbade på i vårt hotellrum , så detta lilla foto ömmar vi speciellt över. Trots detta så minns vi det som var bra och väljer att tänka bort det tråkiga. Ingen större skada skedd. Det finns ju försäkringar för guds skull! Bara materiellt. Ingen kan ta ifrån oss våra erfarenheter och minnena vi samlat på oss. Det är den bästa trösten.

Malta = Ett underskattat resmål för er som inte varit där; Lilla Gozo- systerön , Den blå lagunen, den röda sanden, kulturen och det fina vädret gjorde denna semester till en kanonsemester. Jo jag älskar att resa, det är nog det bästa jag vet faktiskt!

Ett nytt kapitel i mitt liv- livet som bloggare

Nu är det gjort- en blogg har fötts av sandkrabban. Varför jag heter så har en alldeles egen liten histora. Den tar jag sen. Ganska snart. Måste botanisera runt i mitt "hål", mitt nya hem först...