Min pump och jag

Nu har jag fått konstaterat högt blodtryck vid de tre-fyra senaste gångerna jag varit hos läkare, så nu är det väl dags att acceptera att det kan bli blodtrycksänkande medicin. I 24 timmar har jag haft på en manchett med tillhörande luftkompressor som pumpat upp min "arma" arm 3 ggr i timmen- gör ganska ont, kan jag säga. Som typ minitortyr på dagen och en lite snällare variant på natten. Det var en obeskrivligt skön känsla att bli av med den där makapären dagen därpå. Letade  efter blåmärken men så illa var det förstås inte.

Lite nojig blir man ju. Kastade mig på mätaren i displayen och avläste
128/82, 149/90, 601/110..om vartannat . Ojämnt och ibland alarmerande högt. När man inte känner sig sjuk är det ju svårt att inse fakta.
Ok - jag är inte fjärilslätt, en stadig 42/44, är jag nog. Äter inte sallad varje dag. Men...jag varken super eller röker och minst 2 ggr veckan studsar jag ju runt på Friskis. Äter jag för mycket salt, för mycket sött? Kommer jag dö nu? Det sista var väl melodramiskt men ändå..nog far tankarna lite i alla fall. Nåja, om jag måste äta en tablett om dagen så köper jag det. Nog om det. Det löser sig.