Myrten/ Myrtus communis
"En svag buske var ett säkert tecken på en blivande ljum kristen, och en myrtenbuske som började vissna visade att den som planterat den snart skulle dö" Text från: www.shenet.se/vaxter/myrten.html
Det finns olika sidor hos oss alla. En av mina är nog lite viktoriansk. Kanske ett djupliggande behov av kontroll när splittring, 0ro och stress blir en för stor del i vardagen. Då tittar den ängsliga lilla puritanen blygt fram. Hon som vill klippa och tämja sina myrtenträd till runda, perfekta bollar. Ungefär på samma sätt som en japan gör med sina bonsai-träd. En strävan efter det perfekta, den oklanderliga oskuldfulla skönheten. Det ger ett slags behagligt lugn att ha något att fokusera på. Jag har fyra myrtenträd hemma. Två av dem är extra viktiga. En heter Anders och en heter Annica. Om man läser vidare om vad Myrten har betytt för kärleken i Afrodites Grekland eller i Sverige, tidigt 1800-tal så finner man många beskrivningar på med vilken inverkan detta vackra träd har på bland annat äktenskapet. Det är spännande läsning med så väl medicinska som religiösa inslag.
Jag tar det mesta med en nypa salt förstås, tar det som intressant läsning mest. Man vill ju inte påverkas för mycket *gulp*men visst tänker jag lite på det när jag varannan dag omsorgsfullt, vattnar och kollar statusen på mina gunstlingar. Anders spirar stolt med sitt grönskande bladverk men Annica har sakta men säkert börjat få små, bruna, torra blad. Inte bra. Inte bra alls. För hur ska jag tolka det? Måste göra något. Vad? Kanske är det inte så svårt. Näring och lite mer kärlek gör säkert susen! Några fler tips?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar