"Kvinnan kan inte besegra världen, men hon kan dekorera sitt eget lilla hörn. Det är ett sätt att ta makten över tillvaron. Coppolas Marie Antoinette är en extremversion av den skönhets- och sensualitetstörstande unga kvinnan, på grund av de enorma resurser hon förfogar över. Där vi andra hade ett dockskåp hade Marie Antoinette Versaille och därför är hon ett tacksamt ämne för Coppolas projekt. " Av Katrine Kielos
En klok kollega sa till mig att Anna Anka har samma åsikter som Marie Antoinette.
Jag vet inte om det var exakt så här han menade men jag tolkar likheterna dem emellan på så vis att Anna Anka inte heller kan besegra världen men hon kan med sina förvärvda rikedomar, genom sin man Arne förlåt Paul, skapa sig en egen princessvärld där hon dekorerar både sig själv, sina barn, hus och trädgård.
Anna Anka drömde säkert som liten flicka om glitter och glamour och hon vet vad hon offrat på vägen och vad hon fortfarande uppoffrar för att få stanna kvar i det hon tror är det perfekta livet för henne.
Alla hennes åsikter är bara en frukt av hennes egna erfarheter och hon ger blanka fan i vad andra loosers (läs oss vanliga döda) har för sig. Det här är hennes resa och hennes liv. Jag upprörs inte av vad hon säger. Jag vet varför hon gör det hon gör. Hon är avslöjad, haha! Hennes åsikter borrar sig in i oss här i Sverige och vi berörs enbart för att vi i frågasätts. Vilken rätt har hon att göra det? Antagligen samma rätt som jag har i att tycka vad jag vill och tur är väl det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar