Jag kommer aldrig att glömma skådespelet i Nemos värld. Ett ögonblick när jag mötte sjöborrars nyfikna blickar och fiskar i regnbågens färger. Där någonstans stannade tiden. I totalt oförstånd glömde jag tid och rum och brände min redan rosa "grodkropp", där jag guppade omkring på mage, snorklandes runt i vattnen runt Koh Changs gröntoppiga öar. De salta blå vattnet fick sällskap av mina egna salta lyckotårar och jag bara måste se mer av det här fantastiska världsarvet. I mars när vi kommer till Malaysia hoppas jag få simma med sköldpaddor, snorkla varje dag och kanske, kanske...blir det att prova dyka med tuber. På den första ön som vi ska vara på; Perhentian Island, finns det en prova- på-dykkurs och det vill vi inte missa!
Om, jag säger OM det inte känns allt för klaustrofobiskt kommer jag och min käre make ta dykcertifikat !!!! Men först ska vi provtesta det i säkert vatten, max 5 meter djupt men ändå! Jag längtar och ser fram emot detta enormt mycket. Jag var nästan aldrig så lycklig, som då det där ögonblicket. För det är alltid korta små ögonblick som man upplever just sådana här stunder av lycka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar